Låt inte saker som du kan förhindra förstöra resan!

Med hjälp av Min Doktor har vi sammanställt några vanliga, och väldigt irriterande besvär som kan drabba dig som är på resande fot. Det är onödigt att drömsemestern ska ta slut tidigt på grund av saker du faktiskt kan skydda dig mot, så förhoppningsvis kan det här hjälpa dig med det

Planera inte bara resmålet, utan även hur du håller dig frisk!

Kategori Nyheter & tips

Datum 29/12/2016

En semester är något man ser fram emot, men det finns tyvärr saker som kan förstöra den. För mycket tid i solen utan skydd, höjdsjuka vid vandringen, magsjuka från de där skaldjuren är bara några av dessa. Låt denna artikel informera dig om några vanliga problem på resan, och hur du kan skydda dig mot dem.

Njut säkert av solen

Självklart ska du sola på semestern, men använd skydd!
Självklart ska du sola på semestern, men använd skydd!

En bra semester ska helst innehålla bra väder med sol från klarblå himmel oavsett om du väljer en skidresa, storstad eller strandliv. Men hur njuter man säkert, när man bara ska vistas 20 minuter i högsommarsol utan solskydd? Även om du sitter i skugga når solstrålarna dig, och när vädret inte är det bästa så släpper ändå molnen igenom cirka 50 procent av solens strålar.

Det hjälper till exempel inte att ha en “grundbränna” – att du solat solarium hemma före resan betyder inte att du kan vistas längre i solen. Och det handlar mer om tiden du exponerar din hud för solens UV-strålar, än om solskyddskrämer. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar faktiskt att solkräm ska användas som ett komplement där kläder inte skyddar – och alltså inte att solkräm ska vara det enda skyddet. Ju fler gånger du bränner dig i solen, desto mer ökar risken för att det leder till malignt melanom.

Solkräm ska ha hög solskyddsfaktor och skydda mot både UVA- och UVB-strålning om du är vuxen. Barn ska helst skyddas från solen med kläder och solhatt, och den solkräm som skyddar händer och ansikte ska ha en solskyddsfaktor på minst 30+, vara vattenfast och det finns flera tester som jämför vilka kemikalier som ingår.

Solskyddskrämer innehåller antingen kemiska filter eller en kombination av kemiska filter och fysikaliska filter. Du förlänger inte den säkra soltiden genom att smörja in dig om och om igen, men du ska såklart alltid smörja in dig igen efter bad, torkar av dig med handduk eller om du svettas mycket. Det gäller också att smörja på ett rejält lager med kräm, smörjer du för tunt minskar solskyddsfaktorn.

Snö reflekterar ca 80% av solens strålar, sand 25% och vatten ca 10% – alltså blir solstrålningen mycket starkare när du åker skidor eller är på stranden. Om du snorklar kan du ha en snusnäsduk över hjässan och t-shirt för att skydda axlar och rygg, men glöm inte att också skydda rumpa och lår som gärna sticker upp över ytan!

Tänk på att solen är med dig även där du vanligtvis bär kläder som till exempel på golfbanan, ute i trädgården och inne i storstan, kom ihåg att smörja oskyddade kroppsdelar som öron, läppar och händer. Och ögonen behöver skyddas med solglasögon som har UV-skydd. Även billiga solglasögon blockerar UV-strålning. Undvik däremot solglasögon med blått glas.

Om din hud är röd har du redan bränt dig i solen och ska låta huden vila och avstå helt från att sola de närmaste dagarna. Om det gör ont kan du svalka med kylbalsam, aloe vera eller andra fuktkrämer. Har du fått soleksem eller blåsor på huden finns olika hydrokortisonsalvor som mildrar klåda. Hydrokortison fungerar också mot sveda efter att du bränt dig på maneter. Tänk också på att solen kan väcka herpesvirus, för det finns specifika antiviruskrämer och särskilda plåster.

Höjdsjuka

Låt inte höjdsjuka stoppa dig från att nå toppen
Låt inte höjdsjuka stoppa dig från att nå toppen.

När du reser till alperna för att åka skidor eller klättra, eller till vissa städer i Asien, är du snabbt uppe på över 2 500 meters höjd. Ju högre över havsnivån du kommer desto lägre är lufttrycket och då innehåller luften inte lika mycket syre. Det gör att mindre syre kan tas upp i blodet och att cellerna i kroppen får syrebrist. Då kan du, oberoende av vilken fysisk kondition eller ålder du har, uppleva symptom på höjdsjuka – som illamående, svaghetskänsla, huvudvärk, sömnsvårigheter, du kan behöva kissa oftare och ha vissa kognitiva svårigheter.

Oftast är det ofarligt och går över när du tar dig till lägre höjd, men har du dunkande huvudvärk, ostadig gång och torrhosta med andnöd så är det tecken på svårare höjdsjuka och då är det viktigt att du söker vård direkt. Då kan du bli behandlad med syrgas och läkemedel som minskar svullnaden i hjärnan. Om du inte får behandling kan hjärnan svullna på grund av att den samlar på sig vätska. Det kan vara livshotande. Vätska samlas också i lungornas luftblåsor med andnöd som följd.

Kroppen kan acklimatisera sig till en höjd på ca 5500 m ö h och den får en bättre chans att anpassa sig om du tar höjden stegvis, och ger varje höjd två, tre dagar. Detsamma gäller om du flyger direkt till en destination på hög höjd, ge dig själv tid att vänja dig innan du påbörjar ansträngande aktiviteter. Innan du har vant dig bör du inte klättra mer än 300–500 höjdmeter per dygn på höjder över 3 000 möh, så räkna in extra dagar för det när du planerar din resa. Kom ihåg att även om du vänjer kroppen, kommer du inte ha samma fysiska kapacitet på den höga höjden som på havsnivå.

Det finns ett receptbelagt läkemedel, acetazolamid som både kan lindra besvären och som kan tas förebyggande i vissa fall. På engelska heter höjdsjuka Acute Mountain Sickness. Tänk på att vissa sjukdomar som till exempel astma, diabetes och migrän kan påverkas av höga höjder – prata med din läkare.

Ungefär 140 miljoner människor är permanent bosatta på över 2500 m.ö.h. och gruvarbetare i Sydamerika pendlar dagligen upp till 6000 m.ö.h. för att komma till arbetet World Health Organization (WHO) uppskattar att ungefär 35 miljoner människor årligen reser till höjder över 3000 m.ö.h. I Sverige saknas mycket av den kunskap om effekterna av vistelse på hög höjd som finns utomlands.

Magbesvär på resan

Våga pröva ny mat men var försiktig. Foto ©Holger Mette
Våga pröva ny mat men var försiktig. Foto ©Holger Mette

Bakterier frodas som bekant i värme och återfinns ofta i sallad eller grönsaker som är dåligt sköljda eller sköljda i orent vatten, i glass, is, otillräckligt grillad kyckling, mm. Får du i dig bakterierna kan du drabbas av diarré, feber, illamående och kräkningar, det vi i vardagligt tal kallar magsjuka eller turistdiarré/resediarré.

Ät bara sådant som ser gott ut, luktar och smakar gott. Riskerna minskar om maten är ordentligt upphettad. Undvik rå fisk och skaldjur och rumstempererad mat och juicer.

Ät bara frukt du kan skala och tänk på att precis som hemma tvätta händerna innan du äter. Drick inte kranvatten om du är osäker på kvaliteten. Tänk på att isen i ditt glas kan vara fryst kranvatten! Det finns ett talesätt som uppmanar turister att “Boil it, cook it, peel it or leave it!” – Koka det, tillaga det, skala det eller lämna det!

Om du redan drabbats av magbesvär:

Drick mycket flaskvatten, gärna ofta och lite i taget. Se till att få i dig salter, exempelvis med hjälp av vätskeersättning som du kan ta med dig hemifrån eller köpa på plats.

Det finns receptfria läkemedel för att stoppa diarréer till exempel om du blir sjuk när du ska resa hem. Kontakta alltid läkare om du har svåra magsmärtor, hög feber eller blodiga diarréer.

Urinvägsinfektion

Badat för mycket? Eller kall om rumpan i skidliften? Det kan finnas många anledningar till att bakterier får fäste och orsakar urinvägsinfektioner och även om kyla inte är vetenskapligt bevisat är det många kvinnor som upplever att det ökar risken. Det är vanligare med urinvägsinfektion hos kvinnor än hos män och mer än hälften av alla kvinnor får det någon gång under sitt liv.

Symptomen är vanligtvis att du behöver kissa ofta, det svider, du har lite ont i nedre delen av magen och kan känna dig lite småfrusen. Om du vill förebygga urinvägsinfektion eller är i ett väldigt tidigt skede av sjukdomen kan det hjälpa att dricka mycket, kissa direkt efter samlag, se till att tömma blåsan ordentligt när du kissar, använda luftiga underkläder och akta dig för att tvätta underlivet för intensivt. Om det inte blir bättre ska du söka vård på en vårdcentral. Numera kan annars friska kvinnor få antibiotika mot urinvägsinfektion utan att behöva lämna urinprov, men det måste män med misstänkt urinvägsinfektion göra.
Visste du att om du har haft urinvägsinfektion förut och drabbas igen på semestern, kan du behöva en annan sorts antibiotika mot de bakterier du möter utomlands?

Var uppmärksam på om din urinvägsinfektion utvecklas till njrubäckeninflammation, då känner du dig sjuk, illamående, ofta med feber och smärta i sidan eller vid ländryggen, och ibland kan du också ha sveda när du kissar och behöva kissa ofta. Då ska du kontakta vårdcentralen. Män som misstänker att de har urinvägsfektion ska alltid söka vård.

När hotellet bjuder på oväntat besök – eller “åh nej, jag sover med vägglöss”

Tyvärr är det så att vägglössen spritt sig explosionsartat även i Sverige på senare år, och många hotell utomlands kämpar ständigt mot vägglusens spridning. Du märker inte alltid direkt att du bor med vägglöss, dels är de svåra att hitta och dels kan det ta 1-2 veckor innan man får en reaktion efter att man blivit biten. Du vet, när man redan hunnit hem med dem i bagaget …

Vägglusen sprids till nya platser med hjälp av människor och våra saker när vi reser och köper begagnat. Undvik att drabbas – dels kan du läsa rapporter från andra gäster på sajter som bedbugregistry.com och när du väl är framme på hotellet, titta efter spår i skrymslen och veck i och runt sängen och madrassen när du tar in på ett hotellrum, ha inte bagaget nära sängen utan ställ väskan i badkaret.

Spår som du ska söka efter är till exempel mörka fläckar av spillning, små blodspår efter bett och har du “tur” kan du hitta levande vägglöss på mörka platser där de gömmer sig om dagarna – de kommer bara fram när en varm kropp ligger i sängen. Hittar du vägglöss, be att få byta hotell eller åtminstone rum.

Om du blir biten av vägglöss får du en mer eller mindre lindrig reaktion på deras saliv, som kan orsaka klåda, rodnad och svullnad runt om bettet, ungefär som efter ett kraftigare myggbett. Det kan hjälpa att tvätta bettet med tvål och vatten och låta tvålen sitta kvar en stund innan du sköljer bort den. Aloe Vera, koksalt eller citronjuice ska också dämpa klåda. Receptfria antihistaminer och hydrokortisonsalvor kan dämpa klådan.
Om du är allergisk mot insektsbett och får en allvarligare reaktion, till exempel andnöd, stora blåsor, feber eller illamående, ska du söka vård direkt.

Vägglöss är tåliga, men dör om de utsätts för en temperatur på över +48°C i en halvtimme eller -18°C i en timme. Att tvätta kläder i 40 grader hjälper alltså inte. Vägglusen sprider inga sjukdomar, men det är svårt och dyrt att sanera hemmet och du kan behöva byta ut möbler för att verkligen bli av med dem. Om du är orolig för att ha med dig vägglöss hem ska du genast tvätta dina kläder vid 60 °C om det går. Det du inte kan tvätta ska du lägga i plastpåsar och låta ligga i frysen sju dagar eller i max 60 °C i värmeskåp under minst en timme. Kontrollera dina resväskor noggrant och dammsug dem. Dammsugarpåsen läggs i en plastpåse och stoppas in i frysen under flera dygn, därefter ska den slängas i soptunnan.

Om du vet att du drabbats hemma ska du kontakta ett professionellt saneringsföretag för att få hjälp. I Sverige finns giftfria lösningar för att både söka rätt på och oskadliggöra vägglöss.

Som titeln lyder, låt inte det som du kan förhindra förstöra resan. Nu när du vet detta är det dags att boka resan, och om du behöver inspiration kan du kolla in vår Inspirationssida.

Ursprungligen publicerat

29/12/2016